Visualiserande Psykoterapi – Symboldrama

Vad är Visualiserande Psykoterapi – Symboldrama

Symboldramametoden utvecklades av den tyske psykiatern Hanscarl Leuner vid universitetet i Göttingen under 1950-talet. Metodens unika bidrag är arbetet med inre scener som ger tillgång till tidigare icke-verbaliserad kunskap och möjlighet att förändra hjärnans inre bilder/ minnen. Detta tillför en dynamisk dimension till psykoterapin. Symboldramatekniken introducerades i Sverige på 1970-talet och den ursprungliga Symboldramaföreningen som ansvarade för den svenska utbildningen startade 1977. Under åren som gått har det i Sverige skett en utveckling av metodiken med fokus på de inre scenernas reparativa potential och ett arbete med inre-barnet-scener. Föreningen bytte 2020 namn från Svenska Föreningen för Symboldrama till Svenska Föreningen för Visualiserande Psykoterapi/Symboldrama.

Grundtankar i Visualiserande Psykoterapi – Symboldrama

Symboldramats inriktning är psykodynamisk men har kompletterats med kognitiva och affektteoretiska tankegångar. Arbetet med inre scener är ett centralt moment och visualiseringen ger en möjlighet att nå bortom språkets begränsande ramar. Via visualisering kan man nå ordlös information i höger hjärnhalva och bearbeta smärtsamma barndomserfarenheter och olika traumatiska upplevelser.

Inom varje människa finns en inre värld av upplevelser och minnen som vi aldrig satt ord på. Redan från den tidiga perioden i livet formas vår personlighet i dialog med viktiga omsorgspersoner. De svar vi får på våra uttryck för behov och önskningar bidrar till skapandet av inre arbetsmodeller som formar vår uppfattning om verkligheten. Den intersubjektiva miljö som det lilla barnet möter påverkar ordlöst hur barnets sociala hjärna utvecklas. När barnet utsatts för traumatiska erfarenheter formar detta personens inställning till livet och bidrar till psykologiska problem. För att kunna reparera skador som ligger långt tillbaka i tiden är det viktigt att ha tillgång till en psykoterapeutisk metod som öppnar dörren till dessa tidiga erfarenheter.

I Visualiserande Psykoterapi – Symboldrama (VPT/S) har klienten möjlighet att i ett något försänkt medvetandetillstånd via inre scener bearbeta sina reaktioner på laddade situationer. Fokuseringen på de relationella mönstren i de inre scenerna aktiverar också de tidiga känslomässiga minnen som ordlöst har lagrats i högra hjärnhalvan. När klienten i den inre scenen sätter ord på sina upplevelser tillsammans med terapeuten ökar också personens förmåga till mentalisering, det vill säga att reflektera kring sina egna och andras känslor och reaktioner. Samtidigt öppnas en möjlighet att förändra negativa reaktionsmönster som präglat personens aktuella relationer. Man kan följa hur klientens kreativa resurser frigörs när de inre scenerna steg för steg bygger en ny mening och nya berättelser i klientens liv. Aktuell minnesforskning har visat att när man återkallar ett traumatiskt minne och förändrar detta så kan det lagras in i en delvis ny form. Detta ger möjlighet till förändring/omskrivning av scenen som bidrar till en läkning av traumatiska minnen. Rescripting är ett centralt element i detta terapeutiska förändringsarbete, där smärtsamma maktlöshetssituationer kan förändras.

Visualiserande Psykoterapi – Symboldrama – Hur går det till?

Det psykoterapeutiska arbetet i symboldrama innehåller tre centrala delar:

1. ett inledande samtal där man definierar problemen. På grundval av detta väljer terapeuten ett personligt meningsbärande motiv som klienten ska arbeta med i den inre scenen.

2. ett gemensamt arbete där klienten i ett försänkt medvetandetillstånd utforskar inre scener, som ofta innehåller känslomässigt laddade relationer. Klienten berättar fortlöpande om sina upplevelser och terapeuten svarar med stöd, frågor och förslag till lösningar. Maktlöshetssituationer kan då omvandlas med hjälp av de stödjande insatserna.

3. Efter terapisessionen målar klienten ur minnet den inre scenen. Den målade bilden används under nästa samtal för en gemensam bearbetning av problematiken. Terapeuten har också ett protokoll över processen i den inre scenen för de klienter som finner det svårt att gestalta den inre scenen i en bild.

Tillsammans utgör dessa olika moment en viktig integrativ process. De inre scenerna erbjuder en korrigerande emotionell erfarenhet som bidrar till reparationen av brister i patientens anknytning och inre arbetsmodeller. Långvariga maktlöshetsmönster kan upplösas och självbilderna förändras. Den inre scenen ger möjlighet till en fokuserad djupdykning som för upp känslomässigt och tidigare ordlöst material till en medveten nivå. När materialet blir tillgängligt för ett medvetet tänkande och språklig interaktion med terapeuten, ger det möjlighet för bearbetning av patientens problematik samtidigt som det ökar klientens mentaliseringsförmåga. Genom möjligheten att förändra traumatiska aspekter av den inre scenen kan hjärnans bilder av smärtsamma minnen ”skrivas om” = rescripting. Detta bidrar till en reparativ process. De inre scenerna blir byggstenar i en ny berättelse och i en omskrivning av klientens historia. Anknytningen mellan patient och terapeut förstärks av terapeutens närvaro som stöd under arbetet i den inre scenen. I de inre scenerna kan de ursprungliga konflikterna i förhållande till centrala personer i patientens liv bearbetas direkt och därför kan överföringsarbetet reduceras. Terapeuten kan ge klienten ett autentiskt möte som främjar anknytningen och bidrar till en ”reparenting”-process med förändring av otrygga anknytningsmönster. Möjligheten att bearbeta en inre konflikt på ett symboliskt plan är ytterligare ett viktigt tillskott i den terapeutiska arsenalen som ger VPT/S en unik dimension. Symboliska teman kan användas såväl jagstärkande som insiktsskapande.

Sammanfattningsvis kan man säga att VPT/S bygger på en integrativ modell på olika plan:

1. genom fokuseringen på såväl kognitiva mönster som känslomässiga relationer

2. genom en process som aktiverar och integrerar olika delar av hjärnans minnesfunktion

3. genom såväl samtal som upplevelsen av meningsfyllda inre scener

4. genom koppling mellan kroppsliga förnimmelser och mentalt innehåll

5. genom att känslomässiga reaktioner kan symboliseras och hanteras.

Praktiskt upplägg

Personen som söker terapi hos en symboldramaterapeut får först berätta om vad som är problematiskt för vederbörande. Terapeuten föreslår vid någon lämplig punkt under timman att man gör en inre scen för att få en djupare belysning av patientens aktuella problematik. Patienten får luta sig bekvämt tillbaka i en fällbar stol eller lägga sig på en soffa. Terapeuten – som sitter bredvid för att markera att vederbörande finns med i processen – ger en avslappningsinstruktion som ger patienten en chans att försättas i ett något försänkt medvetandetillstånd. Terapeuten ger sedan förslag på ett tema för den inre scenen. Temat kan vara ett naturmotiv som på symbolisk nivå fångar inre sinnestillstånd eller relationella motiv som berör centrala mönster och trauman i patientens anknytningsrelationer. Patienten rapporterar om skeendet och terapeuten finns med och kan ge stöd, förslag och vägledning i utforskandet av den inre scenen. I arbetet med symboliska scener fyller det omedvetna scenen med symboliserande projektioner, som belyser patientens problematik. Efter att scenen avslutas finns möjlighet för att kommentera förloppet, men modellen är annars att patienten går hem och målar den inre scenen. Patienten tar sedan med sig bilden till nästa terapitimma, då man bearbetar materialet vidare. Vid mer symboliska scener målar klienten bilden till nästkommande gång. Vid ”inre-barnet”-scener är det inte alltid patienterna lyckas måla, men då har terapeuten ett protokoll över vad som skedde som utgångspunkt för bearbetningen.

Processen

Arbetet i symboldrama skiljer sig från gängse samtalsterapi främst genom att man integrerar ett utforskande av inre scener/ett visualiseringsmoment i samtalsprocessen. Några centrala aspekter av processen i Visualiserande Psykoterapi/Symboldrama:

• Bygger på erfarenheten av känslornas och symbolernas transformerande kraft. Har en tydlig affektfokusering.

• Hjälper klienten att sätta ord på och normalisera sina känslor. Stärker förmågan att tolerera negativa affekter. Terapeuten betonar acceptansen av det inre barnets känslor, reaktioner och behov.

• Bidrar till att tidigare outtalade strategier och självbilder blir tydliga och kan förändras.

• Upprättar en inre trygghet och tröstfunktion genom terapeutens närvarande, intonande och stödjande funktion i den inre scenen.

• Lägger stor vikt vid den inre världens bidrag till terapiprocessen och till den icke- verbala kommunikationen.

• Den reparativa processen förstärks av möjligheten till introduktion av stödjande gestalter i den inre scenen.Genom att traumatiska aspekter av den inre scenen kan förändras kan hjärnans bilder av smärtsamma minnen ”skrivas om” = rescripting.

• Betonar terapeutens emotionella närvaro och autenticitet och förmåga till känslo-mässig intoning som ett led i en ”reparenting”-process med syfte att reparera anknytningsbrister.

• Terapeuten tar initiativ som syftar till att upplösa, förändra och rekonstruera klientens icke-adaptiva föreställningar och relationsmönster.

• Processen fortskrider genom ett undersökande av den inre scenens dimensioner i ett samarbete mellan terapeut och klient. I detta interaktiva arbete litar terapeuten till den inre världens outnyttjade resurs.

• Man arbetar med spegling, validering och integrering av olika delar av självet.

• Motivet för den inre scen som terapeuten föreslår ska fånga upp aktuell problematik och erbjuda en arena för utforskande av inre konflikter.

För vilka fungerar Visualiserande Psykoterapi – Symboldrama

De flesta personer kan med litet vägledning föreställa sig inre scener. Tekniken kan ge ett värdefullt bidrag till terapin för

• Intellektualiserande patienter

• Psykosomatiska problem

• Självbildsproblematik

• Trauman av olika slag

• Utbrändhetsproblematik

• Depressiva patienter

• Ångesttillstånd och fobier

• Personlighetsproblematik

• Relationsproblematik

• Kriser.

Däremot bör man inte introducera tekniken vid psykoser eller gränspsykoser. Erfarenheten av VPT/S vid neuropsykiatriska syndrom är begränsad – och verkar vara beroende av personens övriga möjlighet att använda sig av visualisering.

Var finner man en terapeut med kompetens inom Visualiserande Psykoterapi – Symboldrama

Svenska Föreningen för Visualiserande Psykoterapi/Symboldrama har en hemsida: www.symboldrama.se. Under fliken terapeuter finns en förteckning av verksamma certifierade VPT/S-terapeuter.

Utbildning i Visualiserande Psykoterapi – Symboldrama

Svenska Föreningen för Visualiserande Psykoterapi/Symboldrama driver en utbildning för terapeuter med grundläggande psykoterapeutkompetens (steg I eller steg II). Visualiseringsterapin är således en vidareutbildning och innebär en omfattande såväl praktisk som terapeutisk inskolning i symboliskt tänkande och i arbetet med inre scener.

Utbildningen är utformad med såväl teori som praktisk träning och sträcker sig över minimum 2,5 år med fem omfattande helgkurser parallellt med en egenterapi och handledning på två/tre kortare terapier och en längre terapi. De handledda ärendena sträcker sig alltid vidare efter de fem teoretiskt/praktiska kurshelgerna.