Psykoanalytisk parpsykoterapi

Vad är psykoanalytisk parpsykoterapi?

En psykoterapiform där fokus ligger på parets relation och på den känslomässiga och ofta omedvetna innebörden i parets svårigheter. Uppmärksamhet ägnas åt partnervalet och de behov som detta uttrycker samt individernas och parets historia som en bakgrund till den aktuella situationen. I psykoanalytisk parpsykoterapi söker man en vidgad förståelse för omedvetna drivkrafter bakom och det egna bidraget till samspelet. Det blir då möjligt att på ett friare sätt förhålla sig till sig själv och varandra. En förändring av det som låst och hindrat blir möjlig. Psykoanalytisk parpsykoterapi bygger vidare på kunskaper från psykoanalysen som teori och metod för att förstå och möta svårigheter hos par.

Vad är psykoanalytisk parpsykoterapi bra för?

Vid kriser, ångesttillstånd, depressioner, sexuella svårigheter eller psykosomatiska besvär relaterade till parrelationen.
Vid svårigheter som får konsekvenser för parrelationen, tex kriser, sjukdom, förluster eller andra förändringar.

För vem?

• För par där båda parter önskar hjälp med känslomässiga svårigheter i sin relation.
• För par som är oroliga för att barnen reagerar med att få psykiska eller psykosomatiska symtom på föräldrarnas samspel.
• För par som önskar hjälp att hantera förändringar i familjen, t. ex. i samband med separation, styvfamiljsproblematik eller i relation till barnen.
• För att kunna tillgodogöra sig terapin bör båda parter ha – eller kunna utveckla – en öppenhet för att förstå mer av sig själv och sin egen del i det gemensamma samspelet.

Hur går det till?

Paret träffar en parpsykoterapeut regelbundet – i allmänhet 60–90 minuter varje eller varannan vecka – under en tidsrymd som man gemensamt kommer överens om. Kontakten med psykoterapeuten kan innebära ett antal konsultationer eller en psykoterapi under flera månader.
Utgångspunkt för samtalen är det som paret upplever som bekymmersamt och tillsammans med terapeuten utforskas bådas bild och upplevelser av problemet.