Vad är existentiell psykoterapi bra för?

Existentiell psykoterapi är särskilt användbart i situationer som klienten kan definiera som en livskris, där det vanda sättet att leva har kollapsat eller ställts på ända genom någon yttre händelse, som till exempel förlust, skada eller skilsmässa, eller genom ett förändrat förhållande till sig själv i form av ålder, förändrade värderingar eller insikter. Uttrycken för en sådan krisartad situation kan skifta, men visar sig ofta i vad som kallats depression, upplevelse av meningslöshet och tomhet, brist på glädje och livslust. I forskning har goda resultat särskilt visats av existentiell terapi för deprimerade och traumatiserade klienter samt vid somato-psykiska problem samt vid äktenskaps- och relationsproblem. Kort sagt – i alla lägen då man behöver ompröva sin livssituation är den existentiella terapin ett möjligt redskap för att återfå livslust, mening och riktning i tillvaron. Utprovade modeller för existentiellt arbete med ’svårare problem’ finns också (se t ex Lander och Nahon, 2005) och somatisk problematik (Vos, 2018).

För vem är existentiell psykoterapi bra?

Den existentiella psykoterapin passar bra för den klient som är öppen för att se sambandet mellan hur man mår och hur man lever och som kan se behovet av att förändra sitt levnadssätt och sin livsinställning för att må bra. Terapin passar även för den som önskar lära sig att leva bättre för att nå ökad hållbarhet och återhämtningsförmåga. Terapiformen är grundad i existensfilosofi och i existentiell psykologi och samtalet kretsar runt klientens vardag och hennes livsarrangemang och utforskar den unika livsform som hon eller han är skapare av.

Hur går det till?

Existentiell psykoterapi är främst en samtalsterapi där klienten och terapeuten tillsammans utforskar hur klientens livsomständigheter ser ut och hur dessa har bidragit till att skapa och upprätthålla den psykiska ohälsa som klienten erfar. Detta utforskande görs genom den fenomenologiska arbetsmetoden så att klientens livsvärld granskas i detalj, ett stycke i taget, så att hennes tillvaro och skälen till denna skapelse blir tydliggjorda. Särskilt fokuseras på klientens narrativa livsberättelse, hennes upplevda intentioner och livsmål och hennes meningsskapande processer.

Stor vikt läggs vid att skapa en förtrolig relation mellan klient och terapeut och terapeuten strävar att förena en professionell och personlig (om än inte privat) hållning som skall mana fram och tåla uppriktighet, mod och beslutsamhet i klientens nya livshållning. Existentiell terapi är normalt sett inte utsträckt över år eftersom terapin ofta startas i och med att klienten befinner sig i ett akut krisartat livsläge och terapin drar nytta av den motivation och den kraft detta rymmer. Existentiell terapi sker normalt som individualterapi – med unga och vuxna i alla åldrar – men kan även ske som gruppterapi eller som parterapi där nära relationer granskas och bearbetas. Hur existentiell terapi kan gå till finner man beskrivet t ex Det existentiella samtalet (van Deurzen, 1998), Vardagens mysterier (van Deurzen, 2003), samt i antologierna Bara detta liv: Texter i existentiell psykologi och psykoterapi (Stiwne, 2008), Ompröva livet (Stiwne, 2009), och Existens och psykisk hälsa : om hur liv och levnad förhåller sig till hälsa och ohälsa (Stiwne, 2018).

Var kan man få existentiell psykoterapi och vad kostar det?

Existentiell psykoterapi har under ett par decennier byggts upp i Sverige och förekommer i storstäder och via videolänk. Idag (2024) beräknas finnas ca 30 legitimerade existentiella psykologer och psykoterapeuter varav de flesta hittas på SEPT:s hemsida (https://sept.nu/) och kan nås där. Ytterligare många personer med existentiell grund- eller fortbildning är verksamma i sin profession med existentiella frågor eller med existentiell vägledning, där flera av dessa kan även nås via SEPT. Kostnaden diskuteras med den enskilde behandlaren.
 

Sällskapet för existentiell psykoterapi

Sällskapet för Existentiell Psykoterapi (SEPT) bildades 2004 som en riksomfattande förening där intresset för existentiell filosofi, psykologi och psykoterapi samlas och utvecklas. Föreningen har idag (2024) ca 170 medlemmar varav många är verksamma inom primär- och specialistvård eller är privat verksamma med existentiellt inriktad terapi eller vägledning, och en del är även allmänt intresserade personer. På SEPT:s Facebook grupp, där aktuell information om existentiellt relevanta evenemang läggs upp, finns över 4000 medlemmar.

Hemsida: www.sept.se.

Existentiell psykoterapi

Forskning och vetenskapliga resultat

Vetenskapligt stödjer sig den existentiella terapin på den samlade forskningen rörande humanistiska psykoterapier men även på grundforskning rörande existentiell psykologi och studier som specifikt studerar den existentiella psykoterapin.

Länge fanns det få studier om grundforskning och forskning som specifikt fokuserade på existentiella psykoterapier, men de senaste två decennierna har det skett en markant ökning av intresset för vetenskapliga belägg och publiceringstakten av vetenskapliga studier har ökat. Nedan följer en kort sammanfattning av forskningsutvecklingen, där läsaren hänvisas till referenslistan för vidare fördjupning. Effekter av humanistiska psykoterapier generellt, och vad som skapar dessa effekter, beskrevs i flera tidiga översikter (Elliott, 2001; Sachse & Elliott, 2001; Greenberg & Lietaer, 2004; Elliott, 2007; Stiwne, 2008). Regelmässigt har det visat sig att humanistiska terapier är jämförbara med andra terapiformer då dessa jämförts i metaanalys (Cuijpers, van Straten, Andersson & van Oppen, 2008). Den största metaanalysen hittills om existentiell terapi, som inkluderade 26 randomiserade, kontrollerade studier om meningscentrerade terapier för individer med respektive utan kronisk somatisk sjukdom, visade stora effekter på ökad livskvalitet och minskad psykologisk stress, där ökningar i upplevelsen av mening i livet predicerade minskad stress (Vos och Vitali, 2018). En nyligen genomförd systematisk översikt med fokus på individer med depression – utan kronisk somatisk sjukdom – visade att existentiell terapi hade bättre effekter på minskad depression och ångest samt ökad mening i livet, jämfört med väntelista, och även bättre effekt jämfört med psykoedukation respektive kognitiv-beteende terapi (Marco m. fl. 2023).

Grundforskning inom existentiell psykologi blev tidigt väl sammanfattad av Greenberg, Koole & Pyszczynski, (2004). Här sammanfattades en omfattande forskning rörande människans konfrontation med existentiella verkligheter såsom döden, kroppens behov och förändringar, åldrandets konsekvenser, risktagande, meningsskapande, religionens roll, förhållandet till andra människor, frihet, vilja och möjligheten av autentiskt resp. alienerat leverne. I en uppdatering av läget när det gäller grundforskning har Steger (2022) genomfört en tematisk översikt över komponenter i effektiva existentiella terapier som ingick i ovannämnda metaanalys (Vos och Vitali, 2018) samt 31 nya studier som inte ingick i metaanalysen. Steger (2022) identifierar åtta nyckelområden som effektiva meningscentrerade existentiella terapier fokuserar på: reflektion och meningsskapande, medvetenhet om existensens flöde, integrering och orientering i tiden, livsnarrativ, syftebaserat leverne, det autentiska självet, coping och egenvård, samt hälsosamt relaterande till andra människor. En översikt över den empiriska litteraturen om existentiella terapier, särskilt meningscentrerade terapier, visar omfattande stöd för nyckelbegrepp, terapeutkompetenser och utfall för terapier under det existentiella paraplyet (Vos, 2023a). Nyckelkomponenter i dessa terapier sammanfattas av Vos (2023b) i ”meningssextetten”, som bygger på en empiriskt baserad typologi om mening i livet. I sextetten ingår materialistisk mening (hur vi lever, professionell framgång), hedonistisk mening (positive kroppsliga upplevelser), självrelaterad mening (resiliens, self-efficacy, självacceptans, autonomi, kreativa uttrycksformer och egenvård), social mening (sociala band, tillhörighet, konformism, altruism och att fostra barn), övergripande mening (syfte, personlig utveckling, tidsmedvetenhet, rättvisa och etik samt andlighet eller religion), och slutligen existentiella-filosofiska meningskällor (att känna sig levande, vara unik, fri, tacksam och ansvarsful). Dessa översikter av Steger (2022) och Vos (2023 och 2023b) kan bidra till att stimulera ny fokuserad grundforskning om existentiella terapier.

Den existentiella terapins specifika forskningsläge före år 2000 beskrevs i övrigt väl av Walsh & McElwain (2002). Merparten av denna specifika forskning var av naturalistiskt slag eller byggde på intervjuer som analyserades kvalitativt. Studier med randomiserad design och stark kontroll av effektvariabler lyste med sin frånvaro. Detta hängde samman med en skepsis bland kliniska forskare kring definitionen av evidensbegreppet, där meningsfullheten i randomiserade, kontrollerade studier (eng. RCT) ifrågasattes, med stark kritik mot relevansen och validiteten av sådan forskning. Mer om denna internationella debatt finns bl a i Norcross, Beutler & Levant (2005) samt Westen, Novotny & Thompson- Brenner (2004). Relevanta studier som beskrev den existentiella terapins effekter och vad som antas bringa dessa effekter hade dock redan publiceras av bl a Aislin et al (2010), Lantz & Gregoire (2000, 2003), Lantz (2004) samt Gortz, (2005). Ett bredare perspektiv på svensk och europeisk forskning om existentiell psykoterapi återfanns också inom områdena folkhälsa och rehabilitering, religionspsykologi samt existensfilosofi.

En uppdatering om forskningsmetod och evidens för humanistiska psykoterapier (Cain, Keenan & Rubin, 2016) innehåller en specifik uppdatering av evidensläget om existentiella terapier (Craig, Vos, Cooper & Correia, 2016). Dessa definieras som terapier som utgår ifrån att människor behöver uppleva mening och syfte med livet, har potential för att uppleva fria valmöjligheter och mår bäst när de träffar val, möter utmaningar i livet och mår bäst av att bemöta dessa i stället för undvikande, att fenomenologin som ett verktyg för att förstå upplevelser är en grund för existentiell psykoterapi, samt att mänskliga upplevelser sker i relation med andra och med världen. Craig m fl (2016) konstaterar även att de relationella och fenomenologiska principer som existentiella terapier bygger på, torde rimma väl med evidensen för effektivitet hos humanistiska och relationella terapier. Samtidigt verkar meningscentrerade, strukturerade gruppterapier för personer som drabbades av livshotande sjukdom vara effektiva för att öka mening och allmänt välbefinnande, medan ostrukturerade stödjande gruppinsatser kring existentiella teman har visat lägre effekt för dessa personer. Nyckelingredienser av existentiella terapier handlar om den fördjupade terapeutiska relationen samt fokus på att söka och finna mening i livet (Craig m fl, 2016).

Sammanfattningsvis ökar mängden och kvaliteten av forskning om existentiella terapier, och det växer fram en ökad tydlighet kring vilka områden som idag förtjänar ytterligare uppmärksamhet från forskarhåll. Denna ansats kan bidra till mer kunskap om vad som fungerar bra respektive mindre bra för att hjälpa människor till ökad mening i livet, med ökat välbefinnande som konsekvens.

Text skriven av Dan Stiwne, Elisabeth Serrander, Anne H Berman

Aislin, G., Sherry, S.B., Stewart, S.H., Sherry, D.L., McGrath, D.S., Fossum, K.M. & Allen, S.L. (2010). The existential model of perfectionism and depressive symptoms: A short-term four-wave longitudinal study. Journal of Counseling Psychology, 57, 423-438.

Cain, D., & Seeman, J. (2002) (Eds.). Humanistic Psychotherapies. Handbook of Research and Practice. Washington DC: American Psychological Association.

Cain, D. J., Keenan, K., & Rubin, S. (2016) (Eds.) Humanistic Psychotherapies: Handbook of Research and Practice. 2nd ed., Washington DC: American Psychological Association, https://doi.org/10.1037/14775-000.

Craig, M., Vos, J., Cooper, M. & Correia, E.A. (2016). Existential Therapies. I Cain, D.J. et al. Humanistic Psychotherapies: Handbook of Research and Practice. 2nd ed., American Psychological Association, https://doi.org/10.1037/14775-000, s. 283-317.

Cuijpers, P., van Straten, A., Andersson, G., & van Oppen, P. (2008). Psychotherapy for depression in adults: A meta-analysis of comparative outcome studies. Journal of Consulting and Clinical Psychology 2008, 76, 909–922.

van Deurzen, E. (1998). Det existentiella samtalet. Stockholm: Natur och Kultur.

van Deurzen, E. (2003). Vardagens mysterier. Lund: Studentlitteratur.

Elliott, R. (2002) The effectiveness of Humanistic Therapies. In D. Cain & J. Seeman (Eds.) Humanistic Psychotherapies. Handbook of Research and Practice. Washington, DC: American Psychological Association.

Elliott, R., Greenberg, L.S., & Lietaer, G. (2004). Research on Experiential Psychotherapies. In: M.J. Lambert (Ed.), Bergin and Garfield’s Handbook of Psychotherapy and Behavior Change. New York: Wiley.

Elliott, R. (2007). Person-centred approaches to research. In: Cooper, M., O’Hara, M., Schmid, P.F., & Wyatt, G. The Handbook of person-centred psychotherapy and counselling. London: Palgrave.

Gortz, A. (2005). Existential quality of life: An outcome criteria in psychotherapy research. [org. Existentielle Lebensqualitat: Outcome- Kriterium in der Psychotherapieforschung] Psychotherapie Forum, 13, 61-68.

Greenberg, J., Koole, S.L., & Pyszczynski, T. (2004). Handbook of Experimental Existential Psychology. New York: Guilford.

Greenberg, L.S., Watson, J., & Lietaer, G. (1998). Handbook of Experiential Psychotherapy. New York: Guilford.

Lander, N.R., & Nahon, D. (2005). The Integrity Model of Existential Psychotherapy in Working with the ‘Difficult Patient’. London: Routledge.

Lantz, J. (2004). Research and evaluation issues in Existential Psychotherapy. Journal of Contemporary Psychotherapy, 34, 331-340.

Lantz, J., & Gregoire, T. (2000). Existential Psychotherapy with couples facing breast cancer. A twenty year report. Contemporary Family Therapy, 22, 315-327.

Lantz, J., & Gregoire, T. (2003). Existential trauma therapy with men after heart attack. Journal of Contemporary Psychotherapy, 33, 19- 33.

Marco, J. H., Martinez-Micó, A., García-Alandete, J., Guillén, V., Grimaldos, J., Pérez, S., & Quero, S. (2023). A systematic review of the effectiveness of meaning-centred psychotherapies in depressed participants. Clinical psychology & psychotherapy. https://doi.org/10.1002/cpp.2936.

Norcross, J.C., Beutler, L.E., & Levant, R.F., Eds. (2005). Evidence-based practices in mental health: Debate and dialogue on the fundamental questions. Washington DC: American Psychological Ass.

Orlinsky, D. E., Rønnestad, M. H., & Collaborative Research Network of the Society for Psychotherapy Research. (2005). How psychotherapists develop: A study of therapeutic work and professional growth. American Psychological Association. https://doi.org/10.1037/11157-000.

Sachse, R., & Elliott, R. (2001). Process-Outcome Research on Humanistic Therapy Variables. In D. Cain & J. Seeman (Eds.) Humanistic Psychotherapies. Handbook of Research and Practice. Washington, DC: American Psychological Association.

Steger, M. F. (2022). Making Meaning in Life: A Thematic Review of Successful Experimental Psychological and Psychotherapeutic Interventions. Proceedings of the Meaning in Life International Conference 2022 - Cultivating, Promoting, and Enhancing Meaning in Life Across Cultures and Life Span (MIL 2022), https://doi.org/10.2991/978-94-6463-096-1_2.

Stiwne, D. (2008).Vad är verksamt i humanistisk psykoterapi? I. B. Philips, & R. Holmqvist (red.). Vad är verksamt i psykoterapi? Stockholm: Liber.

Stiwne, D. (red.), (2008) Bara detta liv. Texter i existentiell psykologi och psykoterapi. Stockholm: Natur & Kultur

Stiwne, D. (red.), (2009). Ompröva livet. Existentiell vägledning och terapi i ny tillämpning. Lund: Studentlitteratur.

Vos, J. (2018). Meaning in Life: An evidence-based handbook for practitioners. Palgrave, MacMillan Publishers Ltd.

Vos, J. (2022). Meaning in Life Across Cultures and Times: An Evidence-Based Overview. Proceedings of the Meaning in Life International Conference 2022 - Cultivating, Promoting, and Enhancing Meaning in Life Across Cultures and Life Span (MIL 2022), https://doi.org/10.2991/978-94-6463-096-1_3.

Vos, J. (2023a). Existential psychological therapies: An overview of empirical research. Pratiques Psychologiques, 29(4), 211-229. https://doi.org/10.1016/j.prps.2023.06.001.

Vos, J. (2023b). The Meaning Sextet: A Systematic Literature Review and Further Validation of a Universal Typology of Meaning in Life. Journal of Constructivist Psychology, 36(2), 204-231. https://doi.org/10.1080/10720537.2022.2068709.

Vos, J., & Vitali, D. (2018). The effects of psychological meaning- centered therapies on quality of life and psychological stress: A metaanalysis. Palliative & supportive care, 16(5), 608-632. https://doi.org/10.1017/S1478951517000931.

Walsh, R.A., & McElwain (2002). Existential psychotherapies. In D. Cain & J. Seeman (Eds.) Humanistic Psychotherapies. Handbook of Research and Practice. Washington, DC: American Psychological Association.

Westen, D., Novotny, C.M., & Thompson-Brenner, H. (2004). The empirical status of Empirically Supported Psychotherapies: Assumptions, Findings, and Reporting in Controlled Clinical Trials. Psychological Bulletin,130, 631-663.

Zerbetto, R., & Tantam, D. (2001). The Survey of European Psychotherapy Training 3: what psychotherapy is available in Europe? European Journal of Psychotherapy, Counselling and Health, 4, 397-405.

2024-01-28 © Samrådsforum/mbj